Systematisk Kvalitets Arbete: Hur verksamheten ska utvecklas vt20 (AP)

Utveckling och lärande

Interaktion & Metakognition

Mål: Att understödja alla aktivteter med kommentarer och att benämna vad saker heter eftersom mängden språk är avgörande för språkutvecklingen.

Mål: Att delta i samtal om hur de tänker, att göra dem medvetna om lärandets process.

 Under läsåret kommer vi att fortsätta fokusera på språket i interaktionen mellan barnen och mellan barn och vuxna. I Läroplan för förskolan 18 framgår att ”Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn” […]. Mängden språk är avgörande för språkutvecklingen. Vi understödjer alla aktivteter med kommentarer och benämner vad saker heter och den didaktiska materielen hjälper barnen att få begrepp. Ur Lpfö 18: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] förmåga att använda och förstå begrepp” […] samt utveckla […] ”ett nyanserat talspråk och ordförråd” […].

  Lärarna använder ett rikt och nyanserat språk och ligger på en nivå snäppet över barnens nivå. Montessori ansåg att barn lär av varandra, genom observation eller direkt vägledning av någon som bemästrar en viss förmåga. Vi vill ge dem möjlighet att delta i samtal om hur de tänker, att göra dem medvetna om lärandets process och att man tänker olika men kan komma fram till samma mål oavsett, eftersom det finns flera sätt att tänka om samma sak. I Lpfö 18, framgår att barnen ska ges förutsättningar att ”berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften” Detta reflekterande kallas metakognition, en metod för att få dem att själva se var de befinner sig i sitt lärande samt att det är möjligt att tänka olika och att nå fram till samma resultat.

Språklekar som följer ”Före Bornholmsmodellen” och ”Vägen till språket”

Mål: Att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet.

 Före Bornholmsmodellen”, för att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet. ”Vägen till språket” för att stimulera hela barnet genom att bl.a. härma, leka med rösten, forma ord och ljud, vi använder oss av sinnesintryck och rörelse för att utveckla kroppsmedvetenhet. Ur Lpfö 18: ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […]

intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier […] samt sin förmåga att […] tolka, ifrågasätta och samtala om dessa”. Förskolans ska vidare ”ge varje barn förutsättningar att utveckla […]ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar […] samt ett ”intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler” […].

 I arbetet med språklekar delas barnen in i två grupper för att skapa större möjlighet till interaktion och samspel mellan barnen. Barn lär bättre i mindre grupper visar forskning. Interaktion, kommunikation, samarbete och delaktighet står på agendan.

Matematiksamlingar med språket som bas i lekar med utgångspunkt i matematiska begrepp

Mål: Begreppsbildning samt att stimulera barnens matematiska utveckling på ett lustfyllt sätt.

Mål: Vi fortsätter med Vektor för de äldsta barnen, ett program för att utbilda kognitiva funktioner för att förbättra matematisk förmåga. En digital lek grundad i matematik

 Matematiksamlingar vilka utgör komplement till montessorimaterialet, utomhusmatematiken samt till apparna Vektor (för de äldre barnen), Lolas mattetåg och Math Fun. Vi använder olika appar anpassade utifrån ålder för övriga barn. Denna variation, att barnen ges möjlighet att möta matematiken på olika sätt, har en koppling till vad Lpfö 18 pekar på: Att ”Barnens lärande kan bli mångsidigt och samman­hängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande”.

 Vid samlingarna kommer vi att fokusera på matematiska begrepp, lägesbeskrivningar, form, antal, ordning, mängd, tid, siffror, storleksdimensioner, mätning, mönster, talraden, addition, subtraktion etc. Ur Lpfö 18: ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, möns­ter, antal, ordning, tal, mätning” samt ”förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp”.

Lekarna anpassas utifrån individnivå, från konkret till mer abstrakt och i varierad svårighetsgrad.

 Vad gäller användandet av de olika apparna, vill vi koppla detta inslag till Läroplan för förskolan 18, där det framgår att ”Förskollärare ska ansvara för att varje barn […] får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande”.

 Under våren 2017 läste och diskuterade pedagogerna tillsamman T. Klingbergs (2016) bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma”, för att upptäcka nya metoder att variera vårt sätt att arbeta med matematik i barngruppen.

Klingberg skriver om ”grit” och menar att ”grit” är gry, kämparanda, kurage, karaktärsstyrka, driv eller helt enkelt ”jävlar anamma”. ”Grit” tillsammans med intresse driver en person i riktning mot ett mål. Intresset eller känslan av att något har ett meningsfullt syfte krävs för att man ska ta fram sin inneboende ”grit”. Den andra faktorn som hör ihop med ”grit” är träning.   ”Grit” skulle visa sig vara komponenten till varför barnen lär sig i olika takt. En del lär sig snabbt medan andra behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning – och jävlar anamma – för att nå sina mål. Barn är inte bra eller dåliga, de är snabba eller långsamma på att lära. Med andra ord kan vi kompensera snabbhet med mer tid! Barnen som får lära sig att man kan förbättra sig genom övning och träning ger effekt. Det är inte farligt att misslyckas, det blir enbart fler träningstillfällen och mer övning. Med träning menar Klingberg att öva och lära sig målmedvetet och få omedelbar feedback. Texten är sammanfattad ur Klingbergs bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma” (2016).

 Användandet av appen Vektor kommer att utgöra ytterligare ett komplement i verksamheten, den är ett program för att utveckla de kognitiva funktionerna och på så vis förbättra den matematiska förmågan. Genom träning med appen, ges också barnen möjlighet att lära och förstå matematiken på ett varierat sätt.  Barnen får en omedelbar feedback vid användandet av Vektor, vilket är en bra träning för att förstå matematik. Vi introducerar alternativ till Vektor för de yngre barnen (se ovan), så att även de har möjlighet till en variation i lärandet av matematik med digital lek.

Introduktion till andra språk

Mål: Vi vill uppmärksamma, stödja och utveckla de modersmål som talas i barngruppen och göra alla barn delaktiga i de språk som förekommer hos oss. Vi fortsätter också att ta in vår engelsklärare för att stödja och utveckla engelskan på ett lekfullt sätt i barngruppens olika aktiviteter och göranden 

Ur Lpfö 18: ”Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk […]

 Med utgångspunkt från de varierade språk som förekommer i barngruppen, kommer vi att lyfta dessa genom att fokusera på social färdighetsträning kopplat till olika artighetsfraser på barnens respektive språk. Alla barn blir på så sätt delaktiga och får erfara vilken tillgång det innebär att kunna flera språk. Vi har beslutat att ta in vår tidigare hemspråkslärare i engelska för att två timmar varje vecka stödja och utveckla engelskan på ett lekfullt sätt i barngruppens olika aktiviteter och göranden. Vi vill att barnen tidigt ska få möta engelskan på ett lekfullt sätt. Barn tillägnar sig med lätthet nya ord och har en nyfikenhet för språk. Montessori talar om det som det absorberande sinnet. Barnen lär sig nya ord vid varje tillfälle och flera av dem räknar långt på engelska.  Vi har introducerat lärplattan som alternativ till olika aktiviteter och göranden för att erbjuda en variation i lärandet av engelska. Vi provar på att ha en kort samling med alla barn på engelska. Ur Lpfö18: ” Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk”.

 

”Sapere” metoden

Mål: Att utveckla kunskap, språk och sensorisk förmåga i samband med mat, frukt och grönt.

 Vi har efter en tidigare utbildningsdag på Karolinska institutet valt att göra några förändringar runt måltiderna på förskolan. Vi kommer att arbeta efter ”Sapere” metoden och erbjuda barnen kunskap om en ny grönsak eller frukt i månaden. Presentationsmetoden påminner om den vi använder vid presentation av sinnestränande material inom montessorimetoden. Sapere metoden är ett sätt att öva barns språk och sensoriska förmåga, genom att använda doft, syn, känsel, hörsel och smak via olika experiment i verksamheten. Ur Lpfö 18: ”Förskolans ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] ett nyanserat […] ordförråd”. Vi ser också att det finns en hälsoaspekt kopplad till att skapa nyfikenhet kring frukt och grönt, vilken vi vill knyta till Lpfö 18: ”Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska” […] i detta fall frukt och grönt, för att ”[…] på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande”.

Ateljén

Mål: Att utveckla fantasi och föreställningsförmåga, samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild […] och form. (Lpfö 18)

 Under året kommer vi att fortsätta arbetet med analog programmering och fokus på återvinning i arbetet i ateljén. Inför varje projekt går vi igenom vilka material och tekniker vi kommer att använda oss av, vi går igenom hur vi går tillväga för att nå slutresultat. När varje projekt är avslutat får barnen själva berätta vad de har gjort och hur de har arbetat under sitt skapande. Ett alternativ är att de skapar en berättelse om det de har skapat. På så vis blir det datalogiska tänkandet klart och tydligt. Terminens ateljéaktiviteter avrundas med en salong på förskolan, där får barnen möjlighet att visa upp sina alster och berätta om dem för sina anhöriga.

Fotoskolan/digital teknik och skapande

Mål: Att låta den digitala tekniken ge kreativa möjligheter till att utvecklas och lära tillsammans.

Mål: Att grundlägga med Analog programmering

Mål: Leta information och fakta på nätet.

Mål: En lärplatta på vart femte barn är genomfört våren17.

Mål: Lärplattan när en vuxen kan närvara. Det finns ett tydligt syfte vid användning av lärplatta
Mål: Källkritik.

Mål: Utbildning av personal och vidareutveckla vår digitala policy.


 Modern digital teknik med digital systemkamera används i förskolans fotoskola. Där är det kreativiteten som är utgångspunkten för den digitala tekniken och. Vi anser att den digitala tekniken ska ge kreativa möjligheter att utvecklas och lära tillsammans, därför diskuterar barnen tillsammans i ”Barnens fotoskola” vad, hur och varför i de olika momenten av att skapa ett foto, film eller en bok.  I fotoarbetet är det viktigt att låta språket vara en röd tråd, att tillsammans kommunicera, argumentera och reflektera över bildskapandet. Vi anser att det är viktigt att barnen är produktiva deltagare istället för konsumenter. Förskolan använder i dagsläget lärplattan till att leta information och fakta tillsammans med barnen och i arbetet med källkritik där vi använder oss av ”photoshop”. Ur Lpfö 18: ” Utbildningen ska ge barnen […] möjlig­het att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra”. […] ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information”.

 Barnen har under åren provat på och lärt sig olika tekniker för att tillsammans i projekt och individuellt skapa porträtt, naturfotografi, Stilleben, Stop motion filmprojekt, Serietidnings projekt via digital teknik. Vid alla digitala projekt arbetar de parallellt i ateljén med att skapa ”analog konst”, det vill säga motsvarande och likvärdig konst utan digital teknik.

 Analog programmering sker utan digitala verktyg. Vi vill grundlägga själva logiken bakom att programmera. Det gör vi genom att arbeta med datalogiskt tänkande. Genom att arbeta med instruktioner, leta mönster i matematiska aktiviteter, i lekar och ramsor och med rutiner vill vi få barnen att förstå kopplingen till datalogiskt tänkande.

 Vi fortsätter enligt vår policy att leta information och fakta på nätet. Lärplattan ska finnas med för att förstärka och variera lärandet. Vi vill använda den som ett verktyg i verksamheten och vi vill att den ska vara ett komplement till papper och penna. Vi har bestämt att lärplattan inte ska vara en ”spelmaskin”.

 Ett exempel på informationssökning och att uppmuntra till ett kritiskt förhållningssätt, är att barnen tidigare hade funderingar kring om man utifrån antalet prickar på en nyckelpiga, kan säga någonting om dess ålder. Vi diskuterade hur vi kunde ta reda på det? Är det sant att prickarna visar nyckelpigans ålder? Vi beslöt att leta efter information på nätet. Ur Lpfö 18: ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information”.

 Förskolan har enligt Skolverkets vision inför 2017-2022 införskaffat en lärplatta på var femte barn. För oss är det av yttersta vikt att vi har en dialog med barnen, vi lägger ned mycket tid på att skapa en relation till alla barn genom ”ett görande” tillsammans och att interagera på olika vis i förskolan.  Vår strategi är att använda lärplattan när en vuxen kan närvara.

 Vi vill vidareutveckla vårt arbete med källkritik för att visa på hur enkelt det är att manipulera fotografier och rörliga bilder. Genom att manipulera bilder kan vi få igång barns tankar och väcka deras medvetande om källkritik. Är det sant det vi ser på bilden? Barnen har tittat i böcker om hur bilder manipulerades före photoshop. Utifrån samma tema har de tittat på Charlie Chaplins filmer och diskuterat källkritik. Utifrån den informationen har de sedan diskuterat fram sin egen film som innehåller ett element som inte är verkligt. Ur Lpfö 18: ”Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information”.

 Vi har följt Skolverkets råd/vision om en rimlig tid på tre år för att genomföra planering och upphandling av läromedel och utbildning av personal. All personalen har under våren 2017 gått en utbildning i digital teknik genom Lärarfortbildning för att utveckla vår digitala verksamhet/policy. Under våren 2019 kommer de ansvariga pedagogerna för foto- och filmskolan att gå en utbildning i analog programmering.

Idrottsskolan

Mål: Att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt att utveckla förmågan att fungera enskilt och i grupp och att följa gemensamma spelregler (Läroplan för förskolan 18)

 Barnen kommer under terminen att få prova på rörelse till musik. Vidare blir det fler övningar med fotboll, handboll och bandy. De kommer i dessa bollspel att få träna skott, fokus och att sikte. Med liten boll kommer de att få träna kast och fånga med grepptavla. Vidare kommer de under våren pröva på lagspel, med många regler, teknik och taktik. Det är viktigt att alla följer samma regler, utan regler blir det tråkiga konsekvenser.  Barnen har lärt sig att använda sig av termen ”Time-out” när något blir fel. Ur Lpfö 18: ”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva”.

 Förskolan har tidigare deltagit i en utbildning på Karolinska Institutet, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. En utbildning som handlar om bra mat och rörelse i förskolan. De kom tillbaka fullmatade med information och glädjande var att vi redan gör det mesta på vår förskola. De har även genomgått en kurs i kommunens regi ”Mer rörelse för bättre lärande”. Förskolan har också haft en studiecirkel i Anders Hansens bok ”Hjärnstark”. ”Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. Det gäller både för barn och vuxna”.

Viktigt att komma ihåg att:

  • Fysisk aktivitet vid 4 års ålder är associerat med ökad bentäthet.

  • Fysisk aktivitet påverkar barns kognitiva förmåga.

  • Vara ute varje dag för att skapa förutsättningar för aktiva lekar i en miljö som är kuperad och har en stor totalyta. Där barn kan springa fort, springa runt något, uppför och nedför, klättra och gömma sig.

För att barn ska få en hälsosam tillväxt och utveckling bör vuxna se still att minimera den vakna tid som barnen är stillasittande.

  • Max en timmes stillasittande åt gången

  • Barn under två år bör inte ha någon skärmtid alls.

  • För barn 2-4 år bör skärmtiden begränsas till mindre än en timme per dag.

  • Ju mindre skärmtid, desto bättre hälsa och utveckling!

Dansskola

Mål: Att utveckla kroppsmedvetenhet, motorik och förmågan att koordinera rörelser (Läroplan för förskolan 18)

 Kristel som är danslärare kommer till förskolan för att lära ut- och visa på hur man kan använda och frigöra sin kropp genom dans. Ur Lpfö 18: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande”.

Portfolio

Mål: Göra barn medvetna om lärprocessen genom dokumentation. Dokumentationen är också ett verktyg för pedagogerna, den synliggör vart barnet befinner sig i sin lärprocess just nu och vad som ska presenteras i nästa steg, hur arbetet ska fortskrida.


 Genom användandet av fotodokumentation, blir lärprocessens progression tydlig. Bilderna visar på barnen i olika aktiviteter på förskolan, vilka visar på vad barnen kunde då de började här och vad de kan utmed tidens gång. Portfoliernas rubriker har anknytning till de olika delområdena i Läroplan för förskolan 98/16. Samtliga bilder har koppling till de olika delsträvansmålen inom olika områden. Portfolion är också en tidslinje där barnen själva kan se såväl den egna lärprocessen som progressionen på ett för dem konkret sätt. Bilderna används också vid utvecklingssamtal för att förtydliga verksamheten och barnens progression över tid. Ur Lpfö 18: ”Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveck­ling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål”. Vidare framgår att ” Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kun­skaper.”

Trygghet ordning och arbetsro

 

Dramatiseringar av färdigheter och konfliksituationer

Mål: Lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor (Lpfö 18)

 Dramatiseringar av aktuella maskerade konflikter i barngruppen ger möjlighet att i efterhand förstå handlingars konsekvenser genom reflektion och vilka strategier som skulle kunna forma en bättre utgång av händelsen. Dessa reflektioner kan mynna ut i gemensamma trivsamhetsregler som barnen på så vis är med och diskuterar fram. Ur Lpfö 18: ”Arbetslaget ska […] hjälpa och stödja” barnen ”att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” samt uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen”.

Kamratskap

Mål: Att utveckla samhörighet och ansvar för ett kamratskap.

 

 Återkommande tema om hur vi bemöter varandra, vad det innebär att vara en god vän. Vi läser litteratur som tillhör ämnet. T.ex. Tilda med is och sol och Vilda säger nej! Den sistnämnda boken används med tanke på ”Metoo”. Vi har i denna bok läst ett avsnitt som handlar om att ”min kropp är min”. Barnen samtalade om att var och en bestämmer om sin kropp och att man ska säga ”nej, stopp, sluta, jag vill inte” om någon gör något mot den egna kroppen som inte känns okej!

 Under våren har vi fortsatt med det uppskattade ”snällvarvet”. På snällvarvet beskrivs vad man säger och vad man gör när man är en bra, snäll kamrat.

 Ur Lpfö 18: ”Arbetslaget ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling” samt ” hjälpa och stödja” barnen ”att […] respektera varandra”.

KTH

Mål: Att stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö 18)

 KTH är en metod vi använder oss av i direkt konflikthantering, att lära sig verbalisera, kommunicera sina känslor istället för att använda sig av handgripligheter.

Lekgrupper

Mål: Att fungera enskilt i grupp med alla barn på förskolan

 Vi använder oss av lekgrupper för att alla barn ska lära känna varandra och för att ingen ska uppleva sig som utanför. Vilket barn ibland ger uttryck för. Lekgrupper är också en möjlighet att finna nya kamrater, en möjlighet för flickor och pojkar att mötas i lek. Ur Lpfö 18: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler”.

 

Observation av utsatta barn

Mål: Genom ”Snälla varvet” får barnen sina behov av positiv bekräftelse respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Lpfö 18

 Observation av de barn som känner sig utsatta och ger uttryck för någon form av utsatthet. Snälla varvet innebär att barnen sitter i ring och barnen får i tur och ordning säga något snällt om kompisen bredvid sig. T.ex. säger de: – Du är en snäll kompis, - Jag gillar att leka med dig! – Cool tröja du har!  – Jag älskar dig! – Du har fina strumpor!

Barns inflytande

 

Spaltdokumentation

 Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser. Detta för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi hoppas att ”dokumentationen ska synliggöra de frågor och problem barnen är intresserade av och den kunskap som uppstår i olika situationer”. (Skolverket, 2012) Ur Lpfö 18: ”Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveck­ling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål”.

 

Reflektion

 I reflektion och samspel med barn synliggöra deras inflytande och deras önskemål i vardagen.

Ur Lpfö 18: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation”. Det framgår vidare av styrdokumentet att ”Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll samt att ”Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning”.

 

Att få ta ansvar

 Vår förskola är en montessoriförskola och våra barn uppmuntras att ta ansvar för sig själva och sin miljö. De uppmuntras att hjälpa varandra. Vår inställning är att barn är kompetenta. Vi jobbar efter Montessoris motto ”Hjälp mig göra det själv”. Barn plockar undan efter sig själva, de torkar av sina bord, de rullar sina mattor, de klär sig själva, de delar sin mat och äter själva etc. Barn är på så vis delaktiga i att ta ansvar för sig själva och förskolans gemensamma miljö, vilket också är ett av Lpfö´s lärandemål.  Genom dramatiseringar av sociala färdigheter och konfliktsituationer får barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed vara delaktiga i regelskapande och därmed det demokratiska arbetet på förskolan.

 

Vi vill synliggöra och utveckla arbetet kring de demokratiska processer som ger barnen förståelse om detta och möjligheter till att få vara med och besluta i olika frågor.

Mål: Barngruppen ska få vara med om att fatta politiska/demokratiska beslut under året.

 Vi har tagit del av demokratiforskaren Katarina Ribeaus text, vilken beskriver hur viktigt arbetet med demokrati är på förskolan. Ribeaus delar upp alla vardagliga situationer som på något sätt kan ha anknytning till demokratiuppdraget i fyra typer av händelser.

 

  • Individualistiska: där enskilda barn tar initiativ utifrån egna intressen.

  • Sociala: där barn agerar gemensamt.

  • Politiska: där barns förslag bemöts av vuxna som har makt att godta eller förkasta önskemålen.

  • Formella: där det är förskollärarna som drar igång någon form av lärande eller fostran.

Med hjälp av Ribeaus mall kan vi se att förskolan har många vardagliga situationer som rör sociala, individuella och formella händelser med anknytning till demokrati. De politiska existerar inte i samma utsträckning som de tre övriga händelserna. Men de finns där.

 Modellen gör det möjligt att se vad som faktiskt görs och hur det görs. Vi anser att modellen skapar en medvetenhet om var demokratin befinner sig på förskolan. Modellen gör det möjligt att utveckla och skapa en förståelse för demokrati och visar på rimligheten att barnen är delaktiga i beslut som berör dem och deras vardag. Vi fortsätter att fokusera på de politiska händelserna, där barns förslag bemöts av vuxna och behandlas/bearbetas tillsammans med barnen.

 

 

Montessoris lekbegrepp

 I Lpfö 18 framgår att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla […] lust att leka och lära”. Montessoris lekbegrepp ligger till grund för verksamhetens syn på barnens lek. Montessori baserade sitt lekbegrepp på verkliga erfarenheter i form av upplevelser och fakta. Barn imiterar och bearbetar verkligheten i lek. Lek är att handskas praktiskt med verkligheten, i ett görande. Lek är att vara aktiv i kontakten med sin omgivning och i lek bearbeta sina erfarenheter och därmed utveckla sin fantasi och kreativitet. Montessoris lek befinner sig i ett dialektiskt förhållande mellan aktiv imitation i görande och bearbetning av verkligheten genom fantasi. Barnets existens är i en evig förståelseprocess genom och med lekens hjälp.